När njurarna slutar att fungera kallas sjukdomstillståndet för njursvikt. ESRD (End Stage Renal Disease) är en annan vanlig term som används om njursvikt. När en patient utvecklar ESRD kan han eller hon inte göra sig av med överflödig vätska, som i stället samlas i kroppen. Urinutsöndringen kan minska och detta kan leda till förhöjt blodtryck, andfåddhet och svullnader på många ställen på kroppen.
Kroppen kan inte heller bli av med restprodukterna och de börjar ansamlas i kroppen. Restprodukterna leder till uremi, vilket betyder ”urin i blodet”. Uremi påverkar alla kroppens system och kan få patienten att känna sig mycket sjuk.
Kroppen kanske inte kan producera tillräckligt många röda blodkroppar. Dessutom kanske den kemiska sammansättningen i blodet rubbas. Det betyder att patienten inte längre har rätt balans mellan upplösta ämnen som kalium, kalcium och fosfor i kroppen.
Det finns flera orsaker till njursvikt. En allvarlig sjukdom som leder till kronisk njursvikt är inflammation i glomerulus (kärlnystan) i njuren. Andra viktiga orsaker till njursvikt är långvarig diabetes mellitus som ger strukturella skador på njurarna och högt blodtryck. Förutom de här orsakerna finns det många andra orsaker till kronisk och akut njursvikt.
Akut njursvikt
Det här kan vara ett tillfälligt problem och njurarna kan återhämta sig efter en kort tids dialysbehandling. Orsaken till detta kan vara ett lägre blodflöde till njurarna eller att urinflödet har blockerats på något sätt. Skador på njurarna, t.ex. från en bilolycka, kan också försämra njurarnas funktion. Vissa typer av njurinflammation kan uppstå plötsligt och ha ett snabbt förlopp.
Kronisk njursvikt
De flesta människor med njurproblem har kronisk njursvikt. Kronisk njursvikt är en lång och vanligtvis långsam process där njurarnas funktion försämras gradvis. ESRD (End Stage Renal Disease) inträffar när den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) < 15 ml/minut. I det här skedet blir det nödvändigt med njurersättningsbehandling.